Om hur omvärldstryck gör oss rikare

President John Fitzgerald Kennedy

Nöden är inte uppfinningarnas moder

Åtminstone inte om man med nöd menar armod och elände. Det ursprungliga latinska uttrycket, ”mater artium necessitas”, betyder snarare att nödvändigheten är uppfinningarnas moder. Det är ju också intressant, för den som diskuterar eventuella balanskonster mellan naturvetenskap och humaniora, att begrunda vad ordet ”artium” står för. Att avgöra om uppfinning och innovation är teknik eller konst låter sig nog inte göras så lätt som det då och då framstår i debatten.

Nåväl, det här nyhetsbrevet handlar inte om uppfinningar utan om nödvändighet. Alltså, vad är det som gör att en organisation eller ett helt land blir innovativt? Om det är sant att nödvändighet är en nödvändig förutsättning för innovation, vart leder det oss?

Nödvändighet i Sverige

I Sverige har vi, i många år, diskuterat både behovet av innovation – och frågan om huruvida vi är bra nog. Den senare har naturligtvis flera olika svar men det tycks ändå som om de flesta är överens om att innovationsklimatet, vår faktiska förmåga, inte är gott nog. Kan det vara så enkelt som att nödvändigheten inte varit tillräckligt stor? Är det så att enskilda individers vinstintresse, universitetens nyfikenhet, pensionsfondernas avkastningskrav och statens allmänna välvilja inte fyller kraven på ”nödvändighet”? Vad är det då som krävs om ett helt land skall få en känsla av att uppfinningarnas moder, alltså nödvändigheten, står och blänger i dörren till sovrummet där vi fortfarande ligger och drar oss?

Nödvändighet är naturligtvis inte något i sig själv positivt. Det första vi kommer att tänka på är krig. Därefter kommer epidemiska sjukdomar, missväxt, naturkatastrofer och möjligen också horder av gräshoppor. I alla de här fallen kan man anta att nödvändigheten av att göra något nytt är så stor att talesättet bekräftas. Problemet är naturligtvis att de mänskliga kostnaderna för ett krig, för en översvämning eller för en pandemi är så stora att det är svårt att riktigt uppskatta värdet av det uppfunna. Det sägs att kulspetspennan och penicillinet är resultat av andra världskriget. Orsaken till att John F Kennedy kunde bli president i USA var att hans farfarsfar tvingades att lämna Irland under den fruktansvärda svälten i Irland 1845-1852. Men också där känns det som om priset var alltför högt.

Positiv nödvändighet

Ingen kan önska sig krig, svält, klimathot eller skogsbränder för att få tillräckligt omgivningstryck, tillräcklig nödvändighet. Men är vi då dömda till stagnation, tradition och allt mer minskande avkastning på allt vi gör? Eller finns det positiva omgivningstryck? Finns det händelser som i sig skapar nödvändighet men som också, i sig själv, är förbättringar?

I den minsta organisationen, familjen, är det första barnet naturligtvis en sådan händelse. Den är omvälvande, den kräver en fullständig omorganisation, den skapar innovation och den är, trots sina drastiska effekter, en positiv utveckling i sig själv. Så om vi kommer ihåg att det är nödvändighet, inte nöd, som är uppfinningarnas moder så kan familjens tillökning med fog betraktas som en sådan. I företaget är det kanske den gigantiska ordern eller affären. Den som inte på något sätt kan tillgodoses med nuvarande logik och produktionsapparat. En sådan order skapar inte nöd – men nödvändighet.

För samhället i stort då? En sådan händelse är urbaniseringen. Barnrikehusen och miljonprogrammen var innovationer både vad gäller arkitektur och finansiering. Men det var innovationer som drevs fram av nödvändighet, inte av lättja. Antalet människor, inte minst barn, växte i städerna som en följd av stora barnkullar och explosiv urbanisering. Landet var på intet sätt i nöd – däremot var det nödvändigt. Sveriges modernisering gjordes alltså av framsynta och handlingskraftiga människor – men den gjordes som svar på ett yttre tryck över vilket vi inte förfogade. Kanske, förmodligen, hade den tidens samhällsplanerare hellre varit herrar (ja, det var mest män) över kvantiteter och utvecklingshastighet men det var de inte. På samma oönskade sätt som på vilket kriget gav oss kulspetspennan och potatiskatastrofen på Irland gav oss John F Kennedy fick vi det moderna Sverige, med IKEA, barnomsorg, jämställdhet och Minecraft därför att vi tvingades förhålla oss till det som händer. Nödvändigheten är uppfinningarnas moder. Vår fantastiska tur ligger i att vi slapp de nödvändigheter som hade en katastrofal prislapp.

Vi betalade Sveriges modernisering med fula Domuskåkar, stängda postkontor och sjunkande villapriser där bussen slutat gå. Ett fyndpris, nästan oanständigt billigt, jämfört med de sönderbombade städer, förstörda familjer och taggtrådsvaktade decennier som resten av Europa drabbades av. I båda fallen nödvändigheter som blev uppfinningarnas moder men i vårt fall ”bara” nödvändigt, inte nöd.

Dagens omvärldstryck

Vilken typ av tryck utifrån skulle kunna ge Sverige en ny skjuts framåt? Vilken nödvändighet kan vi önska oss utan att för den skull nedkalla nöden över våra huvuden?

En industrikris? En rimlig vattennivåhöjning? En kraftig försämring av den svenska valutan? En liten epidemi – inte dödlig men som ger oss produktionsbortfall och sjukfrånvaro?

En sådan händelse måste, för att skapa nödvändighet, vara drastisk nog för att riva sönder vår nuvarande samhällsstruktur och göra det omöjligt att fortsätta som förut. Å andra sidan får den inte vara dramatisk nog att på allvar skada oss, våra grannar, släktingar, barn och barnbarn.

En balansgång som är nästan omöjlig att föreställa sig. En hårfin linje mellan nödvändighet och nöd, mellan mod och armod. Kanske är flyktingströmmarna just en sådan händelse? Kanske kommer historien att beskriva flyktingarna i Europa som den katalysator som tvingade fram dubbelt så effektiva utbildningsmetoder, tre gånger så effektiva bygg- och samhällsplaneringsfunktioner och fyra gånger så verksamma modeller för arbete och arbetsmarknad? Kanske är flyktingströmmarna i Europa riktigt lönsamma? Inte i första hand därför att de som kommer hit bidrar till vår BNP utan därför att de tvingar oss att reformera våra samhällsstrukturer på ett sätt som igen ger oss strukturellt övertag. Ett som vi borde, men inte hade, skaffat oss även utan inkommande nya människor?

I vilken organisation som helst är nödvändigheten uppfinningarnas moder. Lika frestande som det är att hålla nödvändigheten ifrån sig, lika framgångsrikt är det att vara den som accepterar den först.